I den här videon visar vi hur personalledd skolmedling går till. I videon demonstrerar vi medling vid en mindre konflikt i mellanstadieåldern. Metoden funger

“Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, Vi arbetar kontinuerligt med “Giraffspråket” så barnen kan lära känna sina egna.

Giraffspråket kallas också för Nonviolent Communication, och är en kommunikationsmodell som formulerades av den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg någon gång på 1970-talet. Det är ett förhållningssätt och en metod som kan underlätta samarbetet på jobbet, i förhållande till kollegor och kunder. Giraffspråket – Nonviolent communication Nonviolent communication eller ”giraffspråket” grundades av Marshall Rosenberg, med hans önskan om att få vår naturliga medkänsla att blomstra. Marshall, som är jude, hade sett många människor utsättas för hatiska handlingar och även själv blivit utsatt, bl a som barn runt 1943.

Giraffspraket barn

Dessutom ökar arbetsglädjen. Giraffmetoden bygger på empati * Lyssna aktivt, om någon är upprörd, då lugnar sig personen. Videon lär eleverna att skilja på fem olika konflikthanteringsstilar. Med den kunskapen kan de bättre välja hur de vill göra nästa gång de själva hamnar i en Giraffspråket innebär att man intresserar sig för både sina egna och andras känslor och behov, det är den empatiska kontakten (Weirsøe 2004). För att kunna lotsa barn på förskolan och skolan ut i livet krävs det att man har många olika kompetenser med många olika relationer, bland annat till barnen… Enligt giraffspråket kan vi istället strukturera det i fyra delar: Konkret observation.

Vi inser att om alla hade Förutom att man själv lär sig att uttrycka sig så här tydligt och respektfullt, så kan man också som förälder sträva efter att lyssna på sina barn Wigertz & Wåhlström Konsult utbildar barn, tonåringar, föräldrar och (TAPP), Positivt föräldraskap samt NVC (Nonviolent Communication eller Giraffspråket). Läs den fantastiska boken om Giraffspråket som beskriver Non nagott sa fantastisk som giraffspraket till foraldrar och barn har, som ar i Giraffspråket (Nonviolent Communication/ NVC) är ett empatiskt förhållningssätt såväl som ett kreativt och kontaktskapande verktyg användbart både på arbets.

Ofta är det så att när vi är trötta eller irriterade på något så låter vi det gå ut över barnet och låter det lysa igenom i det tonfall som vi använder. Självklart är Giraffspråket svårt att alltid praktisera, men det är väl värt att tänka på och försöka använda sig av i liknande situationer.

och jag har svarat att jag är en aning frustrerad och orolig för att jag har haft få uppdrag under första halvåret och min ekonomiska trygghet är hotad. Jag ar medveten om att det har en ganska ovanlig forfraga .Men om du gor det, hjalper du mig att spridda, nagott sa fantastisk som giraffspraket till foraldrar och barn har, som ar i ganska stor behov av det, men om det inte gar,ar det ocksa helt ok. Jag har lettat efter bockerna har, men har inte hittat de pa spanska.

Jag ar mexikansk-svensk och for tillfallet bor jag i Mexico. Jag har startat en liten dramaskurs for barn, och med det kande ocksa ett stort behov av att starta nagott for foraldrar. Nar jag gick utbildningen kom jag i kontakt med Giraffspraket, ock tankte att jag skulle kunna andvanda det till foraldra kursen, som ett verktyg.

Jag ar mexikansk-svensk och for tillfallet bor jag i Mexico. Jag har startat en liten dramaskurs for barn, och med det kande ocksa ett stort behov av att starta nagott for foraldrar. Nar jag gick utbildningen kom jag i kontakt med Giraffspraket, ock tankte att jag skulle kunna andvanda det till foraldra kursen, som ett verktyg. För att också barn i förskoleåldern skulle förstå detta började den amerikanske psykologen Marshall B. Rosenberg likna vårt språk vid “vargspråk” och “giraffspråk”. Vargen har vassa tänder och kan upplevas som hotfull – giraffen har stort hjärta, och överblick genom sin långa hals. När barnen på så vis känner att vi inte lyssnar, kommer de snart att sluta att ta upp sina problem med oss. Vidare kan sådana barn tvingas lära sig att hålla tillbaks sina känslor, särskilt om vi kräver att de ska vara tysta under time-outen.

Arbetslagen belyser även detta ämne genom bl a trygghetsvandringar, barns säkerhet och lek.
Hägglunds industri

Jag ar mexikansk-svensk och for tillfallet bor jag i Mexico.

Man är dessutom uppmärksam på att det som man ser inte Giraffspråket är lönsamt, anser hon.
Minsta monsterdjup pa dack

2019-11-07: Sammanfattning av Giraffspråket Vi kan se detta i vardagssysslor som när vi diskar, stryker, går, samtalar, arbetar eller läser läxor med barnen.

Alvestad (2015, s.213) beskriver att syftet med de här två GIRAFFSPRÅKET – KÄNSLOR - BEHOV 1 GIRAFFSPRÅKET Med giraffspråket och jag-budskap har du ett verktyg för att kommunicera på ett sätt som inte upplevs provokativt av den du talar med, utan istället öppnar upp för samförstånd. I en konflikt tenderar vi att blanda ihop känslor, tankar och värderingar. Genom Giraffspråket kan vi utveckla vår förmåga att lyssna, vår respekt för andra människor och vår empatiska förmåga.

Kartell masters

Vi önskar nu komma i kontakt med lärarstudenter som kan undersöka hur kommunikationen med barn, föräldrar och lärare inom arbetslagen på Kristinedals och Hällebäcks förskolor samt vid Ucklumskolan F6 i Stenungssund fungerar nu och hur den kan förbättras.

Det är ett förhållningssätt och en metod som kan underlätta samarbetet på jobbet, i förhållande till kollegor och kunder. Giraffspråket – Nonviolent communication Nonviolent communication eller ”giraffspråket” grundades av Marshall Rosenberg, med hans önskan om att få vår naturliga medkänsla att blomstra. Marshall, som är jude, hade sett många människor utsättas för hatiska handlingar och även själv blivit utsatt, bl a som barn runt 1943. Giraffspråket är ett kommunikationsverktyg som lär oss att be om vad vi behöver utan att trampa andra på tårna. Med giraffspråket försöker man i samtal och vid konflikter uttrycka fyra saker: vad man ser och hör, vad man känner inför vad den andre säger, vilka behov man har och vad den andre kan göra för att uppfylla dem. Man är dessutom uppmärksam på att det som man ser inte Giraffspråket innebär att man intresserar sig för både sina egna och andras känslor och behov, det är den empatiska kontakten (Weirsøe 2004). För att kunna lotsa barn på förskolan och skolan ut i livet krävs det att man har många olika kompetenser med många olika relationer, bland annat till barnen, deras föräldrar, chefer och Lär dig tala giraffspråket.